All Posts By

admin

Åbo förvaltningsdomstol förkastade besvären: Vägplanering av Pargasleden kan påbörjas.

Åbo förvaltningsdomstol förkastade besvären: Vägplanering av Pargasleden kan påbörjas.

Åbo förvaltningsdomstols avgörande att förkasta besvären som gäller Trafikverkets (numera Trafikledsverket) beslut att godkänna utredningsplanen för S:t Karins västra omfartsväg har vunnit laga kraft. Detta betyder att staten kan påbörja vägplaneringen av Pargasleden på denna vägsträcka redan under våren, förutsatt att staten anvisar NTM-centralen i Egentliga Finland ca 1,2 miljoner euro för vägplanering.

Pargasleden möjliggör en fungerande och säker vägförbindelse över Kustön och vidare till Pargas och en av de största koncentrationerna av byggmaterialindustri i Finland. Förbindelsen är livligt trafikerad och det kör i genomsnitt 700 tunga fordon som transporterar förädlade stenprodukter på vägen per dygn. Kostnadsnyttoförhållandet för byggande av vägförbindelsen är påfallande högt. Därför är det ändamålsenligt att skynda på påbörjandet av vägplaneringen. Det är motiverat också med tanke på att NTM-centralen är i färd att starta vägplaneringen för Rävsundsbron som Pargasleden ansluter till.

– Åbo förvaltningsdomstols beslut var att vänta, eftersom den godkända utredningsplanen baserade sig på en generalplan med rättsverkningar. Nu kan vi vara resurssmarta och göra upp vägplaner för Pargasleden och Rävsundet jämsides, konstaterar direktören för trafik och infrastruktur Matti Vehviläinen vid NTM-centralen i Egentliga Finland.

Pargas stad tillsammans med byggnadsindustrin glädjer sig över att det inte längre finns administrativa hinder för att påbörja vägplaneringen:
– Projektet som helhet är ett bra exempel på hur ett gott regionalt samarbete kan förbättra näringslivets konkurrenskraft i landskapet, konstaterar Pargas stadsdirektör Patrik Nygrén.

Sprickor i Rävsundsbron svetsas

Sprickor i Rävsundsbron svetsas

 

Sprickor har upptäckts i Rävsundsbrons svetsfogar och för att förhindra att de sprider sig till de bärande stålkonstruktionerna kommer NTM-centralen att svetsa fogarna på nytt, i väntan på att en ny ersättande bro över Rävsundet byggs.

Medan svetsningsarbetet pågår kan betydande trafikolägenheter uppstå.
Trafiken på Rävsundsbron mellan Pargas och S:t Karins påverkas av svetsningsarbetet natten mellan torsdag 29.11 och fredag 30.11. Under arbetet måste trafiken på bron begränsas ett par gånger för en timme i gången. Under den tiden får bron belastas med högst 15 ton (maxvikt för ett fordon), vilket betyder att bron då är avstängd för den tunga fordonstrafiken. Personbilar och bussar kan köra över bron under pågående arbete. Hastighetsbegränsningen på bron är 30 kilometer i timmen och trafiken dirigeras till en körfil.

Läs mera på NTM-centralens webbplats

”Utan en bro upphör vår produktion mycket snabbt”

”Utan en bro upphör vår produktion mycket snabbt”

Bild: Erik Saanila

Nordkalk är det ledande företaget inom kalkstensbranschen i Finland, i Pargas sysselsätter företaget över 150 personer. Företaget bedriver verksamhet på fler än 30 orter bl.a. i Finland, Sverige, Polen, Norge, Estland och Ryssland. Förutom gruvan finns företagets huvudkontor och utvecklingsavdelning i Pargas samt Parfills malningsanläggning och en kalkugn för tillverkning av bränd kalk.

Ortens industriella verksamhet har sitt ursprung i den kalkgruva som finns i Pargas och i de produkter som uppstått där. Det har brutits kalksten i Pargas ända sedan 1600-talet och det nuvarande bolaget Nordkalk har sina rötter i Pargas Kalkbergs Aktiebolag som grundades 1898. Nordkalks produkter används bl.a. i pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård och jordbruk. Mest används Pargas kalksten dock av byggmaterialindustrin eftersom kalksten behövs i tillverkning av cement.

Produktionen i Pargas svarar för en femtedel av Nordkalks omsättning i Finland (2017). Rävsundsbron och en fungerande vägförbindelse är ett levnadsvillkor för Nordkalks verksamhet i Pargas.

– Utan en bro skulle vår produktion upphöra mycket snabbt. Vi skulle bli utan bränsle på fabriken och det går inte att fortsätta produktionen om inte varuleveranserna till kunderna fungerar, konstaterar Nordkalks supply chain-direktör Mikael Furu.

Störningar i kalkproduktionen har indirekta konsekvenser även för livsmedelsproduktionen: produktionsdjur behöver kalk för sin utveckling och Nordkalk är en betydande producent av foderkalk.

Goda förbindelser förbättrar konkurrenskraften

Dagligen kör cirka 40 tunga fordon kalksten från Pargas. Sjövägen transporteras endast sidosten som används vid vägbygge. Enligt Mikael Furu finns det inga alternativ för en bro. Furu beskriver Skärgårdsvägen som hopplöst trång och underdimensionerad för nuvarande trafikmängder, vilket leder till att genomsnittshastigheten ligger vid 60 km i timmen vid rusningstid. En bättre väg skulle få transporterna att löpa smidigare och det skulle vara möjligt att köra med större fordon. Tack vare större fordon skulle antalet tunga fordon i trafiken minska och detta skulle ge inbesparingar i bränslekostnader och mindre utsläpp, konstaterar Furu.

– Goda trafikförbindelser är också en fråga om trovärdighet. Fungerande logistik har betydelse då man fattar beslut om kommande investeringar.

Cement i hela Finland

Cement i hela Finland

Bild: Erik Saanila

Efterfrågan på cement i Finland är ungefär två miljoner ton under ett år då det byggs aktivt såsom det görs nu. Nästan hälften av efterfrågan tillgodoses med cement från Finnsementtis fabrik i Pargas.

Finnsementti är den enda cementtillverkaren i Finland. Cement är en basvara som används i allt byggande, säger Petri Teräväinen, den ansvariga kategorichefen för land- och sjötransporter på Finnsementti.

Cement används bl.a. i färdigblandad betong, betongelement, betongprodukter såsom olika typer av dekorationsstenar och i gruv- och processindustrin. Smidig logistik är a och o i Finnsementtis verksamhet för snabba leveranser och smidighet utgör en viktig del i kundupplevelsen.

– Tack vare en fungerande logistikkedja kan beställningar som kommer till oss på eftermiddagen levereras till kunden så att kunden har varan redan följande morgon, säger Petri Teräväinen.

Tack vare effektivt optimerade processer kör cementbilarna fram och tillbaka från Pargas till huvudstadsregionen på 6‒8 timmar med lastning och lossning. Chaufförernas kör- och vilotider tillåter inga förseningar eller störningar på vägen, det finns inte heller någon som skulle stå i reserv om någon del av kedjan inte skulle fungera.

– Vi kan inte bereda oss på att leveranstiderna drar ut på tiden på grund av störningar i trafiken så att vi skulle behöva till exempel dubbelt så många chaufförer, utan goda och fungerande trafikförbindelser är ett levnadsvillkor fös oss, säger Teräväinen.

Skärgårdsvägen 180 som en del av stamnätet

Från cementfabriken i Pargas transporteras i genomsnitt 3 000 ton cement per dygn fem dagar i veckan. Då man räknar med de transporter som kör till fabriken med råämnen för cementtillverkning och fabrikverksamhet, motsvarar det 70-100 lastbilslass. Goda trafikförbindelser och ett heltäckande distributionsnät har en avgörande roll för Finnsementtis verksamhet, men också för hela den finska byggindustrin.

Petri Teräväinen lovordar samarbetet med Pargas stad och Egentliga Finlands närings-, trafik- och miljöcentral. Enligt Teräväinen behövs det en bredare allmän uppfattning om vad som är den verkliga nyttjandegraden på Pargasleden eftersom den nuvarande kapaciteten inte är tillräcklig och livslängden för de nuvarande broarna håller på att gå ut.

– Vägförbindelsen till Pargas ska vara en del av stamnätet. Det är bra att frågan diskuteras nu offentligt och att den lyfts upp nationellt.

Pargasleden – vägen till ökad konkurrenskraft

Pargasleden – vägen till ökad konkurrenskraft

Bild: Kim Lund

Då man hör namnet Skärgårdsvägen associerar man kanske främst till leden som för en till havet, strandklippor och underbar natur. Men Skärgårdsvägen är förutom vägen till sköna landskap och tusentals stugor också en livsnerv för en hel skärgårdsregion, dess invånare och företag. 11 000 fordon med resenärer färdas mellan Pargas och S:t Karins varje dag och 700 lastbilar fraktar dagligen gods från industrianläggningar till stora byggprojekt runt om i landet. Vägen är ytterst viktig för regionens konkurrenskraft. 

Staten och staden har under årens lopp gjort ett antal mindre åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten bl.a. genom att bygga om korsningar och införa strängare hastighetsbegränsningar. Men den stora trafikmängden och de allt större lastbilarna gör att små åtgärder inte längre räcker till. Nu måste leden förnyas! Vägplanerna för nya Rävsundsbron och Hessundsbron är under arbete och det ligger i hela regionens intresse att hela vägen på en gång byggs fullt ut till E18 via Kurkela i S:t Karins. Pargas är glad över att hela regionen, S:t Karins, NTM-centralen, Egentliga Finlands förbund, Åbo handelskammare och regionens riksdagsledamöter i spetsen förespråkar projektet. Förbättrandet av trafikens smidighet är också en viktig insats med tanke på de skärpta utsläppskraven.

För tydlighetens skull har vi beslutat att döpa om projektet till Pargasleden – Paraistenväylä. Namnet berättar vart vägen leder och krångligheterna med en handfull delprojekt med olika namn och avgränsningar kan glömmas. Nu samarbetar vi för att Pargasleden ska bli verklighet under 2020-talet.

Patrik Nygrén
stadsdirektör

”Vägen har planerats i 60 år – nu ska det ske!”

Jere Järvinen, stadsfullmäktigeordförande i S:t Karins:

”En ny väg skulle främja hela regionens dragningskraft”

Jere Järvinen, stadsfullmäktigeordförande i S:t Karins, säger att Pargasleden är viktig förutom för skärgårdstrafiken även för S:t Karins och alla som passerar staden.

En omfartsväg väster om S:t Karins har planerats i över ett halvt sekel nu, påpekar Jere Järvinen. Skärgårdsvägens trafiksituation har behandlats i S:t Karins i flera omgångar och

den nya vägen har ett brett stöd bland S:t Karins beslutsfattare. Stadsfullmäktige utredde för åtta år sedan de olika alternativen och man beslutade då att understöda byggandet av en helt ny väg.

– Att bredda den nuvarande Skärgårdsvägen är inte en optimal lösning ur vår synvinkel. En ny väg över västra Kustö skulle lugna ner trafiken på öns östra sida och samtidigt kunde den liva upp stadsdelen Piispanristi, säger Jere Järvinen.

I S:t Karins har man tagit med vägdragningen i stadsplaneringen redan på 1950-talet. Staden upplever en god tillväxt med omkring 400 nyinflyttade invånare år 2018. De två största planläggningsprojekten, Lemo udde i västra delen av S:t Karins och Rauhalinna som ligger närmare Pikis, kräver rätt dimensionerade trafiklösningar. Bara på Lemo udde planeras bostäder för 10 000 personer.

Det är viktigt att trafiken flyter och att vi har flera sätt att dirigera trafiken på. Rauhalinnaområdet är beroende av Skärgårdsvägen och planerna för Lemo udde utgår ifrån att den nya vägen byggs.

Ny väg främjar även Skärgårdens ringväg

Jere Järvinen vill poängtera att Skärgårdsvägen trots sitt vackra namn inte är en lugn och fridfull byväg, utan hela skärgårdens livligt trafikerade huvudväg och en viktig trafikled för industrin.

– Trafiken på Skärgårdsvägen stockar sig kontinuerligt och det är klart att situationen inte är hållbar, konstaterar Järvinen.

– Det vore positivt ifall den tunga trafiken försvann från Skärgårdsvägen. En ny väg skulle också främja kollektivtrafiken och den skulle möjliggöra utvecklandet av cykellederna på Skärgårdens ringväg. Hela regionens dragningskraft skulle förbättras.

Järvinen påpekar också att den nya vägen, Pargasleden, skulle ha positiva miljöeffekter. Enligt beräkningar skulle resetiden på vägavsnittet mellan Rävsundsbron och S:t Karins förkortas med tre minuter.

 – Det låter inte som så mycket, men med 11 000 bilar per dygn blir det en stor minskning i utsläpp.